I Skallen På Pascale

Cookie har identifierat tandborsten och bekräftat att den tillhör henne. Hon tog det ganska bra iaf. Undrade varför jag inte köpt en ny och så. Men det var inte min första tanke just då. "OJ FAAN JAG HAR RÅKAT ANVÄNDA NÅGON ANNANS TANDBORSTE! JAG MÅSTE KÖPA EN NY OMEDELBUMS!"

Äe fan. Jag tänkte på mitt eget välmående först. Ärligt talat så sköljde jag inte ens ur tandborsten efter upptäckten. Hahah. Chocktillstånd.

Idag har jag lekt med alla tre brorsbarnen. Det var kul. Fan va jag ville ha ett dockskåp när jag var liten. Jag ägde aldrig ett =(. Dockskåp, de e grymt. Man kan hålla på och leka miniatyrliv. Det var det bästa jag visste. Dockhus på dagis. Men man fick nästan aldrig chans att leka med det. Alltid var det två andra som hunnit före.
(Man få baara vaara tvååå när man leeker med dockhuuuus.) Det är en regel.

Hemma försökte jag bygga ett eget dockskåp. Med mina syskon. Vi använde oss utav böcker. Ställde upp dom på mittsidan. eller så valde man en sida i boken man tyckte var fin, och använde det som tapet. Det blev som små rum. Locket på en skokartong fick vara säng. Kuddlakan fick vara täcke. Och så fick barbiesarna bo i rummen. Det var så kul. Tills något syskon som inte var med från början kom in i rummet och kastade sig över "huset".

Men det glömde man snabbt bort och så var man vänner igen, byggde koja i våningssängen. Fick frukt från mamma. Och kakor. Och så bodde man där tills man tröttnade på den leken.

Åah, vad kul man hade det när man var liten. Fastän man inte ägde ett dockhus.

Apropå barndom och barn och sånt...

I Fredags gjorde jag denna upptäckt på Telefonplan...





Stackars barn som tappat sin godisask på marken. Jag känner verkligen med det barnet. Kan tänka mig hur barnet var glad promenerade brevid sin mamma och vagnen, trallade lite på en sång han eller hon sjungit tidigare på dagis. Blaablaablaa, laa la laa, Och så plötsligt händer det. Allt gick så snabbt och alla godisbitar ligger utspridda över hela marken. Man gör desperata försök till att böja sig och plocka upp dom. Men tåget kommer och mamma har bråttom och säger: "Usch, aja baja, inte ta från marken, smutsigt." Man håller i vagnen. Halvspringer och kollar bak samtidigt. Stackars lilla =(

Det knäppa var att jag upplevde exakt samma sak nyss. För ett tag sen i tvättstugan. Och det här är inget skämt! Jag hade tänkt skriva om godisasken på telefonplan, men skulle baara ner till tvättstugan, hålla Cookie sällskap. Gottgöra henne för det där med tandborsten. Och plötsligt hände det...



Jag tappade en godis. exakt likadan som barnet i Telefonplan hade tappat. Det måste vara fel på godiset. Tur att det bara var bjudgodis jag tappade. Men jag kan lova att det kändes hårt i alla fall.