I Skallen På Pascale

Klagomål

Han e största idioten.

Han tror liksom.
Att han är al dät och bäst i hela världen.
Renligast och finast och vet bäst och bestämmer.

Jag är så arg på honom nu.
Han ska alltid klaga fast han själv är inte mycket bättre.
På minsta lilla ska han klaga.

Lagar man mat som han inte tycker luktar gott, då klagar han.
Ligger ens tallrik i diskhon, då klagar han. - Fast hans tallrik alltid ligger där själv.
Fastbränd mat på spisen, - det är aldrig hans.
Smulor och diverse skit på diskbänken - aldrig hans.
Han slänger aldrig soporna - Aldrig hans skräp.

Mer saker:

• Varje gång han tvättar låter han tvätten ligga kvar i maskinen i ungefär två dar + VÅRAN ikea-påse med sina bajsiga kalsonger får ligga framför tvättmaskin I KÖKET tills någon AKA jag flyttar på den efter att jag snubblat på handtaget ett par gånger.
• Hans tvätt hänger alltid på tork tills man ber honom ta bort dom.
• Hans äckliga, illaluktande rumptvättduk låter han ligga i handfatet där vi andra tvättar våra ansikten och borstar våra tänder. Man får kväljningar av lukten från den. Jag har klagat på det tidigare. (Ja, jag har spottat på den med flit också, men det hör inte hit.)
• Han släcker aldrig lamporna efter sig. Dom får stå tända hela natten, och hela dagen om ingen är hemma.
• Han spelar musik för sig och hela huset, området, London osv.
• Alltid när han ska bajsa så måste han sätta på musik på sin mobil på högsta volym, spelar ingen roll vilken tid på dygnet. Man kan ligga och sova på morgonen och plötsligt hör man SHOOT HIM IN HIS EYE SHOOT HIM IN HIS FACE på jobbig pipig inspelande mobilsignal. SNÄLLA, alla bajsar du bajsar jag bajsar kungen bajsar. Ingen fan bryr sig om just ditt ploppljud. Och även om man skulle göra det så dör man inte av det.

Grejen med Leo, är att han skiter verkligen fullständigt i vad Gängsta säger.
Och Leo är heller inte den som klagar eller bråkar.
A, jag förstår honom.

Men nu börjar Gängsta fan gå för långt.
Ingen har klagat på honom riktigt ordentligt ännu, det är bara han.
Så nu har han fått för sig att det är okej att klaga på allt möjligt.
Som att han har makten i det här huset. Som att han är allas jobbiga pappa.
Den store. Mannen i huset.

Han har tagit äran att klaga på ALLT.

Fyfan. Äe, nu är jag riktigt upprörd.
Så ikväll, eller imorn - it depends on när han kommer hem.
Då ska jag ta upp allt om honom.
Eftersom ingen annan i huset gör det.
Linus - han kan lika gärna bo i en koja i ett träd, han hade mått bra, bara han haft sitt tevespel. Han är snäll och håller sig undan från bråk typ. Det är inte hans grej. Ser inget, hör inget, vet inget.
Leo - han är för snäll och ointresserad. "Låt han klaga"-typ.

Jag tänker göra det fint och bra utan bråk.
Bara liksom, säga allt rappt.
Så att han ska få höra att han är inte mammas ängel som han tror.

Fan, han är drama men jag kan också vara drama, bara att jag inte visat det.
Självklart så vill man att det ska vara perfekt och kul och trevlig stämning när man bor ihop med andra.
Men ibland kan det vara lite knepigt.

Det här är min enda "Tala-ut- plats.
Jag vill inte heller klaga för mycket så att det blir sådär: A men flytta då om du inte trivs, för jo, visst trivs jag.
Bara att han går mig på nerverna med sitt skit.
Hans mamma förresten är verkligen jättesnäll.
Jag har haft en långt samtal med henne, och bjussat på te.
Pratat i timmar om allt mellan himmel och jord.
Hon är en fin människa.
Men det är verkligen inte han.
Man får inte säga så här...
Men ibland hoppas jag att han slår sig eller nåt.
ÅÅÅÅÅÅH! X%&¤&*/(&(!)


Äe, men jag tänker säga åt honom!
Måste bara lära mig hur man säger allt först.