I Skallen På Pascale

Jag är "känd" för att inte kunna göra en historia kort.
Ska jag berätta att jag gått ner till centrum och köpt bröd ,
måste jag:

• Berätta första känslan när jag satte min fot ute.
• Berätta alla människors livshistoria som passerat förbi mig.
• Hur vädret var och hur jag kände inför det.
• Hur jobbigt det var ifall jag blev tvungen att splittra en hundring för en femma typ.

Jag måste berätta exakt allt och tänka på allt.


A, så när jag kom till centrum var brödet slut i alla affärer.
Och då hade jag gått och fantiserat mig hur gott det skulle vara med bröd.


Det är ganska kul.
Jag trivs jättebra i min värld av tankar.

Men det blir svårare när jag ska dela med dom med andra..
För..jag kommer helt enkelt inte fram till den verkliga riktiga saken.

Då kan det vara tråkigt för en del att läsa min blogg.
Det är ju inte alla som har läsning som hobby.

Men..

Jag får ju inte missa något.
Varjö tankö eä änn späciäll tankö som booerde få vara mäe.
Alla eä viie liiika mycke veearda.

Men det är klart, vissa kanske vill läsa så här:

Nepp! Stack aldrig till stallet idag!

Ska luncha med Sanna nu!

Skriver mer sen!

Hej då bloggen!

..............................................................

Personligen tycker jag det låter helt ointressant.
Eller om man vänder och vrider på steken kanske 
man vill veta mera och gör det hela till ett mysterium.

Hmm...vilket café ska ni på?

Vilket kaffe tänker du dricka?

Vilka trosor kommer du använda?

Bajsar du ljusbrunt eller mörkbrunt idag?

Det är därför jag inte får så mycket kommentarer,
mer än att jag ska vara med i någon tävling
och vinna rosa pumps som alla bara vill ha ha ha!

A, för vad finns det egentligen att kommentera här?
Ni får ju veta the real deal.

Jag kan tänka mig att det är lite jobbigt.

Guu vad rolig du var när du skrev si och så!







- Läs gärna min blogg och se vad jag har att säga.
Och gå gärna med i min tävling.
Jag har vart ut' och köpt nåt fint som jag ska lotta ut till er läsare!



Hahah, jag tycker att det är helt patetiskt helt enkelt SYND om dom som känner sig tvungna att köpa något för att lotta ut för att locka med sig fler läsare.
Big up till dom som blir tillfrågade att göra det.
men att komma in från ingenstans efter att ha läst i en dagstidning
att någon bloggare blivit stor och känna att man också vill vill vill och måste måste måste.

A..några här kanske känner igen sig.
Kul!