I Skallen På Pascale

Jag klarade inte tentan.
*Såklart.

Fan..ah..det var ju nästan väntat ändå.
Men i alla fall..
Jag fick typ tårar.

Mest för att lärarn hade ristat in ett stort X över hela provet.
A4-X liksom.
I rött bläck.

Det gjorde typ saken värre.
+ att han hade gjort massa frågetecken efter alla fel också.
Som om jag vore helt knäpp.
Ibland hatar jag matematiker.
Speciellt när dom verkligen inte förstår hur man inte kan förstå.
Han är en sån.

Aja, nu ska vi inte föra över ilska.
Det var ju faktiskt jag som inte klarade det.

Aså, jag tänkte sådär, ok, ok..im cool..im cool..
Så bara gick jag ut för skolans gränser och börja böla.hh
Jag fattar inte att jag bara kunde börja grina sådär.

Eller a, det var inte som att jag stod och hulkade.
Jag fick typ en tår...och så stötte jag på Leo's kompisar mitt i allt som ba.
Gummaan hur ere fatt fast i tuffare, killigare version och så fick jag kram.
Såklart började jag grina ännu mer.
Eller ah, "få mer tårar".
Det blir ju alltid värre när nån ska fråga hur man mår när man just inte mår.

När jag blir blir ledsen, och får en tår,
så blir jag så arg på mig själv att jag "sänkt mig"
till en sån nivå att jag börjar gråta ännu mer, om jag får analysera.
Men a, så ere.

Livet går ju vidare och jag får öva mer till omprovet istället.