Kvinnor.
På tåget, på bussen, på gatan.
Aså, det är helt falskt och onödigt!
Ok man behöver inte blänga ilsket, men varför le?
Ser ni män le mot varann?
Eller a..bortsett från svarta män då.
Men dom kan jag ändå förstå på nåt sätt.
Dom e så.
Man hälsar, det är ingen grej.
Nickar förstående mot varandra.
Men det är bara för att dom tänker sådär...
YA AFRICAN MAN.
WE ÅL AFRICANS...YAH..YA..
WE AL IN DE SEM BOT.
Svarta kommer alltid att hälsa på varann det är ingen grej.
Men vanliga kvinnor som inte ens känner varann.
Det är så falskt.
Jag blir sur varje gång en kvinna försöker spela gullig och le mot mig, hahah
och nu när jag var ute i kvarteret så var det en skolflicka på 12 bast som log mot mig.
Bara en snabb en.
En sådär, munnen ändrar min till glad i en sekund och sedan tillbaks till den vanliga.
Se vad vi lär våra barn - Att vara falska.
För det här handlar inte om vänlighet.
Okej om man blir hjälpt med barnvagnen upp på bussen..
Eller ifall man har en söt jollrande baby i famnen som charmat tanten mitt emot.
Ja, då är hon välkommen och le mot mig som har ett så bedårande barn.
Men inte helt sonika. Höhö(sonika) på gatan från ingenstans.
Man har inte nuddat varann ingenting.
Ska man le för att man går samtidigt på samma gata?
-" Hej, hej hihi tänka sig, - här går vi... =)"
Näei!
Äe, det gillar vi inte!
Så kvinnor - Sluta le mot varann i onödan!
Jag ler aldrig mot folk. Inte ens folk jag känner.
du kan va en av dom vackraste kvinnorna jag sett.
men hon e inte det för hon e sur...jämt...nää jag bara skoja,du e vacker pascale o de som ler mot dig kanske gör det för de tycker att du e ovanlig vacker
Nu har jag sugit på den här karamellen ett tag, och du har fan rätt. Det verkar inte finnas någon hejd på smilandet!
Känns lite som samma grej med att busschaufförer vinkar åt varann, det är ändå okej och lite mysigt sådär. De är en grupp.
Men kan man verkligen räkna in alla kvinnor till en grupp? Det är sjukt. En kvinna stötte till mig här om dagen, så log jag för att visa att det var okej och hon log för att be om ursäkt. Visst. Men de där ursäktande blickarna kommer ju ibland från ingenstans och tillbaka ler man ett "det är okej".
Det är dessutom tabu att faktiskt bli sur om någon stöter till en, man ska ha det där förbannade leendet ändå. Varför är det så?
tänk om inte ens ler falskt.
le kan man göra bara för att vara vänlig kanske bara för att öra någon annan glad även om man inte känner personen .
ja vet många gånger andra log mot mig o det värmer.
vrf vara sur hela tiden.vrf kan man inte bara vara glad o le lite det skadar ju inte dt e varken jobbigt lr svårt...
tänk om den inte ens ler falskt
skrev fel i början
*göra inte öra
