I Skallen På Pascale

Ååaah jag orkar verkligen inte gymma!

MEN GÖR INTE DET DÅ!
Ropar en hater ut för sig själv och irriteras av att jag är så irriterande.

Nä men, jag är så seg och lat.
Grejer blir aldrig av.
Me mäj.

Som nu.
Jag ska åka och gymma nu egentligen.
Men jag försöker känna efter ifall det är nåt fel på mig som gör att jag måste skippa.
Det är inge bra.

Men det jobbiga är inte ens att träna.
Det jobbigaste är att ta sig dit.
Ok, inte ens för att det är särskilt jobbigt heller.

Vad fan är det jobbiga då?
Jo, det är typ att ta på sig yttekläder.

Men jag ska dricka upp mitt hej-jag-tänker-inte-bli-sjuk-te och dra på mig galonisarna nu.
Fan vad stolt jag kommer bli sen.
Jag tänkte utforska stureplansgymmet ikväll istället för söders.
För er som vill smyga er omkring mig.

Jag undrar om folket där är lite finare i kanten när dom tränar.
Adelsmännen.
Hahah.

Om dom är sådär.. lite förnäma.
Om dom sträcker på sig överdrivet mycket, som teaterfolk.
Om kvinnorna putar med restylaneläppar, tajt boori, glamortirris, och allt som går att puta på.
Om männen där svänger med sin blonda kalufs, samtidigt som de blåser lite lätt bort håret från pannan.
....Och om dom ALLTID har upphöjda ögonbryn.

Äe, det återstår att se.
Jag har trots allt ändå en hel del erfarenhet av Stureplan
eftersom jag jobbat ibland dem lite för länge kanske.
Men jag har aldrig sett dom i gymaction.

Jag får återkomma om det.

Inom tio min lämnar jag huset.
Punkt slut!

Ingen återvändo!

Eller jo.
Jag måste ju ändå komma hem.
Fast  a nabfzafmksfhamjk, NU GÅR JAG ALLT ÄR ERT FEL SLUTA FÖRSÖK FÅ MIG PÅ SÄMRE BANOR THIS IS MY JOB OKEEEY