Jag känner mig stolt över mig själv.
Idag på gymmet körde jag den där slalommaskinen i..

6 min på tyngaste ja svär!

Jag hade kunnat köra länge,
men äe så kul skulle vi inte ha det..
Plus att det bara var lite öppveearmning o sådear dåa.

Kliver av, och ställer mig på rullbandet samtidigt som en annan tjej ställer sig på den bredvid.
Hon ger mig en blick som jag tar som "Ska vi racea?"

Och ah, ere det hon vill då är det det hon ska få.
Så hon fick det.
Jag hade inga som helst planer på att förlora.
Så jag vann.

Då hon tog sats och ställde sig bredbent på vardera sida
om maskinens kant och lät rullbandet rulla på.
Efter 8 min.
Hon tackade inte för en god match.

Jag vann. och körde till 15.
Då stoppades maskinen fastän jag ställt in den på 20.
Den tyckte väl att jag vart tillräckligt duktig.

..........................

Eller så var det någon säkerhets åtgärd anpassat efter mitt heartbeat
Som tyckte att det var nog för mig.
Det var tack vare den som jag inte bara föll ihop
som en säck potatis och smächades i väggen bakom mig.

Jag är på gång igen.
Men försiktigt, efter min inflammation i ljumsken.
Inte så chön känsla va.