I Skallen På Pascale

Nån som vill gymma med mig?
Nu? Rändöm.
Eller i mitt fall var det ju inte rändöm.

Det var ju meeeningen att jag skulle dit.
Eller nej, förresten.
Jag gymmar inte med folk.
Jag gymmar själv.
Annars blire inge.
Bara massa fnitter och tjatter.

Elsa, vi får sluta gymma ihop.
Vi pratar bara om vad vi vill träna.
Fastare armar, rumpa etc.
Men det är bara prat.
Hahah, som att det ska ge verkan bara för att vi
tänker på det och faktiskt befinner oss på gymmet.
Men näei. Inget händer.
Ett set hit. lite flams..ett sett dit.

Nån orkar inte springa, då får inte den andra springa heller.
Äe, skärpning!

Fan NÄEI! fråga aldrig om vi ska gymma ihop med.
Och jag ska inte heller.
ÖÖööh aSsÅ tyP. nO affence likZoM...men assåååååå...kom Jossan vi går.

Det känns som på lågstadiet, när man pratade för mycket
och läraren ba. ÄE! ELSA OCH PASCALE NUU FÅR NII FLYTTA ISÄÄÄR.
Fast ah, nu gick ju inte vi i samma skola.

Men ändå. Samma stuk.
Nu går jag!