I Skallen På Pascale

Förra veckan gick mina rowsa glawsögon sönder.

Efter jobbet åker jag till Specsavers
för att se om dom kan rädda dom.
Jag minns inte ifall jag tecknat en försäkring eller ej.

Visar upp glasögonen och berättar
att dom gått sönder från ingenstans blablalba.

Mm, det blir 400 kr! Säger expediten drygt.
Ah, du kanske kan börja med att ta mitt personnr
och kolla om jag har någon försäkring?
Jag har bara haft de i ett par månader, säger jag.

Kärringen: - "Ah, man har ju ett års försäkring...

Mm här ser jag. Du har haft dom i ett år nu, det är inte ett par månader.
I mars köpte du dom! *Dryg

Pascale: - "Mm, nu är vi i november månad, alltsååå...
november, december, januari, februari, mars."
- Säger jag och visar räknande med handen.
Blev irriterad och trodde jag var med på dolda kameran eller nåt.

Ska hon neka mig för att det NÄSTAN har gått ett år?

Kärring: - "Ah, men det är närmare ett år än ett par månader!
Och du har dragit av dom SÅHÄR*demonstrerar.
Åt ena sidan förstår du, och ah..de beror ju på om man är
höger eller vänsterhänt, men man drar alltid med samma hand åt en sida."

Pascale: - "Eh, näe, jag brukar inte ta av mig mina glasögon så.
Har haft glasögon i mer än halva mitt liv och det har inte hänt
med några av mina tidigare glasögon att de gått sönder på samma sätt.
Har du din chef här?"

Kärring: - "Ehh...ne *Lite osäker.

Pascale: Ok, får jag prata med din kollega?

Kollegan hör och kommer själv.
Självklart behöver jag inte betala eftersom det inte gått ett år ännu.
Inga konstigheter.

Kollega: - "Men först ska vi bara kolla att vi har reservdel till din båge...
Nej, tyvärr det finns inga reservdelar.."


Kärringen lägger sig i:............

- "Ah, då får du gå utan!
Eller så använder du ditt andra par, du köpte trots allt två glasögon."

Kollegan avbryter och säger: - "Nej, då får du välja ett par helt nya glasögon
till det priset som dina kostade, alltså 1795 kr! Det är väl braaa?!
*Försöker lätta till stämningen och undvika att jag gör en stor scen.

Yes, tänker jag.
Man såg på henne hur arg hon blev för att jag slapp
betala och dessutom fick helt nya glasögon.

"Jävla ungdomar..går omkring här med sina mjukisbyxor
och uggs och vill ha aallt graatis....
utnyttjar samhället o klottar gör dom på väggarna!
MINSANN! O alla dessa bidrag som invandrare ror åt sig och och och!"
Tänkte hon säkert.

Alltid om jag blir illa behandlad,
då är det när jag har mina ful-kläder på mig.
Så är det bara.

Jag brukar jag inte shoppa och så i mjukis,
om jag inte ska till typ ica och handla blomkål.

Man måste klä sig anständigt för att bli accepterad.
Eller åtminstone behandlad rätt.
Det är synd att det ska behöva vara så, men så är det.

Dvs om man inte ser svensk ut.
Iaf i detta fall och i de flesta fall.
Om då menar jag alltså om man inte ser arisk ut.
"För ja ja vem är egentligen svensk"

Det är i alla fall så jag ser det, och även många andra.

Tänker inte ursäkta mig om att det inte är så och
ni svenskar behöver inte försöka "trösta" mig o säga:

"Neee, så är det inteeeööh!
Du ba inbillareee!

Kom igeeen, Palleöh!
RÖCK ÖPP DÄ!
Duu föfan liika sveeeansk som oss!
Som meej o Thhoooomas!

Hittade massa fina glasögon som låg på billigare pris än mina.
Men NÄEI faa-an heller!
De e klart jag skulle ha dom allra dyraste!

 

Här e dom tackars glasögena när de fortfarande var vid liv.

Så vad har vi lärt oss utav detta?

Att jag är en bitter tjej med underbett..

Nee, att det finns dumma människor överallt.

Det är bara att inte försöka lägga för mycket vikt på det.

Hon kanske bara inte var världens smartaste.

Det kanske inte är hennes fel.

 

Vi invandrare anklagas alltid att för snabbt tycka att saker är rasistiska.

Men varför ska jag som "färgglad svensk behöva trippa på tårna?

Äe, jag vet inte..

Det är ju klart jag kan bli kränkt utan att det är rasistiskt menat.

Och ah, sjäääälvklart är det aaaaaaaldrig

rasistiskt menat när man väl konfronerar kränkaren i fråga.

"Men guuud, huur kan du tänka såå"

Det är ju ett så laddat ämne.

Men det kommer inte hindra mig från

att ta upp det då jag känner mig kränkt.