I Skallen På Pascale

Ah det kan ju vara kul för er o höra om jag lever eller ej!
Och ah då kan jag tala om för er att det gör jag.

Mer eller mindre.
Just nu mer.
Lyssnar på min zouk o sitter o halvdansar för mig själv.
Dricke kaffe.

Chillar lite innan jobbet.
OH, ah, jag är lite exited faktiskt.
Har hämtat nycklar o så till MITT gym.
Ok det är alla medlämmars o så viedere va,
men det är mitt för att det är jag som kommer ha hand om det.
Spännande.

(Haha, förresten..när jag säger "o så viiedere va",
då menar jag som Roland i Torsk På Tallin.
För er som äntä hängt määe så länge.)

Ska typ spika upp ett kort på mig.
Äe, så kul ska vi inte ha det.


Oh! Jag hoppas de kommer lite roliga karaktärer som gymmar där.
Det kommer säkerligen finnas en hel del Birgittor, o Annettes.

Varför känns det som att Annettes alltid har en pojke på tio år.
E frånskild, pojken går i en skola i innerstan,
åker buss själv o har sitt SLkort i en plastficka
som hänger runt halsen tillsammans med en hemnyckel.
Han har ryggsäck och lite rufsigt hår.
Det SKA klippas men de har bara inte hunnit gå till frisören än.
Han har en mobil, inte nyaste dock för de tycker mamma är onödigt..
Det kan han få när han fyller 13.
Men nu har han en såndär sånyericson
som han spelar grandtour typ bilspel på hela tin.
När han sitter på bussen alltså.

Vad fan heter sonen?
Tobbe va?

Ah..Tobbe.