I Skallen På Pascale

Åah, jag älskar indiska restaurangen här nedanför.
Dom e så snälla.
O rara.

För dom tar alltid emot mina mynt.
Nu vare dags för mig atr växla pengarna i min sparbössa igen.

300 kr i enkroner.
Som jag med kärlek stoppat i myntrör.

När jag står i hallen, helt förväntansfull o sätter på mig skorna.
Då spricker min plastpåse och alla mynt for över golvet.

NÖÖÖEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ!
Skrek jag utan att någon hörde.

Sen var det bara att sätta sig på huk o ta upp en o en.
Men man kan inte bara komma in där dansandes på restaurangen
och sjunga "kappsäck full me peengar"

De e inte sån måod.
Ska man växla o gora biznez mett restorang dåå män måstiie..
Iaf ha mynten i myntrör!

Lite struktur iaf..
O så tappar jag dom =(

Det betyder inga fickpengar för Pascale.

Men jag provade o köra kappsäck full med pengar för ah, det är ändå freda.
O på fredag är alla extra snälla.

Det gick jättebra.
Sa bara hur mkt pengar jag hade i o så fick jag mina sedlar.
Äe, indier dom gillar vi.

Skulle jag kommit in på "Bosses Husmanskost"
med kappsäck full med pengar då hade de vare andra bullar.
Då hade vi räknat att vartenda öre stämde.

Bosse hade dragit ned läsglasögena på näsvingen och kontrollräknat.
Länge hade han räknat.
Det hade nästan tagit lika lång tid som det gör att lösa korsord.
Men rätt ska vara rätt.

Och det tycker ju faktiskt jag med.
Men indierna, dom litar på mig.
Dom chänner mej va, motocyklistjenget.
Dom säger de.
Vi fixar det grabben va, vi ordnar dej.

(klicka på länken för att fatta)