I Skallen På Pascale

Jag har haft en kick-äz bra dag idag.
Den började med en galen nervositet, för idag
skulle jag få reda på vad mitt betyg på distanskursen blev.

Shit..nervositet är det bästa laxeringsmedlet.
Det upptäckte jag idag.

(Och alla de gånger på dagis o i lågstadiet då man skulle
resa iväg till typ Grinda o behövde ha me matsäck o så,
då var jag alltid nervös för att lämna hooden o mina föräldrar..
o jag fick ont i magen av att höra alla sjunga:
"så-åå driick mi-in vä-än dri-ick sool o-oo doft, tyy daage-een deen ä-är diin..)

Men ah, kursen gick bra o jag är ett VG-barn.

*Dee ee ju inget EMVEGEE va hurrar du över? - Tänker väl den tjurige just nu.
Men för mig kändes det nice.

Förväntade mig inte det eftersom
jag har så himla dålig plugg-diciplin.

Men men, nu kan jag lämna det bakom mig och gå vidare i livet.
"Gå vidare i livet" det har blivit mitt favvo-ord på sistone.

Allt känns bättre om man säger så.
I livet.


Aja, till en annan grej..


Här om dan gick jag runt och var misstänksam
mot folk runt om mig på tunnelbanan.

Jag anklagade ALLA för att ha pruttat,
men i själva verket kom lukten ifrån min väska.

Jag hade ju kokat blomkål i grädde!
Det var min matlåda som luktade prutt.

Medan jag stirrat surt på folk har dom tyckt
att jag varit hoitknäpp o sett kaxig ut.
Att jag varit sådär: - AAAA JAG HAR PRUTTAT!! VASSSKARU GÖRAA?!?!