I Skallen På Pascale

Nyvaken, pratar jag i telefon med en kund,

där vi bokar in en tid. 

 

Jag måste åka hemifrån inom 20 min för en annan kund.

Inte superstressigt men ändå känner jag att någonting är fel.

 

Jag sätter mig på toa och gnuggar mig i ögonen..

Rynkar pannan, pustar ut och tänker för mig själv..

 

 

Hur faaan ska jag palla jobba när jag är så häär bakis?

Hur mycket har jag druckit? 

Faaaaaan va dum jag eeee! Ohhh! Så onööödig!

 

Men så kommer jag på mig själv att, jag var ju inte alls bakis. 

 

Jag hade bara drömt om alkohol och sprit.

Att mitt alkoholintag i drömmen hade varit jättehög. 

 

Så hög att jag kände av det i verkliga livet.

 

Men helt sjukt egentligen vad det mesta sitter i huvudet. 

Det var ju nånting jag kände psykiskt, men ändå lyckades

jag må så himla dåligt att hela min kropp sjönk ned där på toastolen

och jag kände mig jätteångerfull.

 

Att jag inte hade någon energi i kroppen. 

Men det hade jag ju.

 

Så fort jag kom på drömmen, så rullade allt på som vanligt igen.